CSR-rapportering

Det viktiga med CSR-redovisning är att omvärlden får veta vad företaget/organisationen faktiskt gör. Därför skall redovisningen vara heltäckande och utformad så att den är pålitlig. Det finns intressanta experiment med att ta in redovisningen i den lagstadgade årsredovisningen. I så fall skrivs den under av hela styrelsen och granskas av extern revisor. Denna form av s.k. ”integrerad redovisning” har ännu inte blivit särskilt spridd i Sverige men det kan inte uteslutas att det kommer att bli stort i framtiden.

Den största frågan just nu är tillämpningen av EU:s rapporteringsdirektiv i svensk lag. Justitiedepartementet lade fram ett förslag i december 2015. Remissinstanserna var splittrade men alla som representerade näringslivet var negativa till att justitiedepartementet vill öka tillämpningen från EU-direktivets miniminivå på företag med mer än 500 anställda till företag med mer än 250 anställda. Danmark har valt denna linje. Slovakien och Estland som var tidigt ute ligger på EUs miniminivå. Den 18 maj tog regeringen till orda i en artikel i SvD där Damberg/Johansson lade fast att man vill att lagstiftningen skall täcka alla företag med mer än 250 anställda. Förslaget till proposition godkändes av Lagrådet den 25 maj 2016. Regeringen lade en propositionen den 16 juni och den kommer att granskas i en särskild rapport 7/2016 i augusti 2016. Det skall sedan bli intressant följa riksdagsdebatten i höst.

En fråga som delade EUs medlemsstater var om man bara skulle rikta in sig på börsnoterade bolag. UK drev denna linje emfatiskt. Tanken är att allmänheten egentligen inte har anledning följa bolag som man inte kan köpa aktier i. Argumentet kan man nog förstå men det känns underligt att inte inkludera företag som IKEA.

TateModern (1)

Andlös tystnad när Shifts program för rapportering om företag och mänskliga rättigheter presenteras på Tate Modern Gallery i London 24 februari 2015

Vilken mall kan man välja för redovisningen? EU nämner olika alternativ utan att föreskriva något system. GRI ligger närmast till hands följt av Global Compacts Communication on Progress. Ett skäl att välja någon av dessa två system är att redovisningen skall täcka in vad företagen har för påverkan på mänskliga rättigheter. Det finns sedan februari i år ett utmärkt instrument på sajten www.ungpreporting.org som utarbetats av organisationen Shift och det passar väl in i GRIs system.

En annan fråga är vad små och medelstora företag skall göra för att kunna göra en vettig redovisning med de små resurser man har. Det finns inte någon färdig lösning än. Bäst vore om det gick att anpassa GRI i ett enklare format men jag är inte säker att det kommer att lyckas.