Företag och mänskliga rättigheter

Varför har företag och mänskliga rättigheter blivit en så stor fråga i CSR-världen?

Svaret är att företag numera framstår som den största källan till MR-problem. Tidigare lade vi nog skuld och ansvar på staterna. Ett annat skäl är att vi har en internationell överenskommelse som FN ställt sig bakom som reder ut den knepiga frågan om var företagens ansvar slutar och staternas tar över och vilket företagens indirekta ansvar är, dvs när de inte själva är vållande men genom affärer sammankopplade med den som är vållande.

Allt material om FNs resolution och tillämpning finns på webbplatsen www.business-humanrights.org utgiven av institutet Business and Human Rights Resource Center (på 9 språk!).

Den internationella överenskommelsen heter UN Guiding Principles, eller UNGP som förkortning. Ingen har hittills tagit avstånd från den men man märker att otåliga u-länder nu tycker att det inte tillämpas tillräckligt snabbt och konsekvent och att den bör kompletteras med ett bindande internationells avtal. En irländska vid namn Claire O’bien vid Danish Institute of Human Rights har nyligen lagt fram ett tankepapper om detta. Det första möte som nyligen ägde rum i FN arbetsgrupp om ett bindande internationellt avtal gjorde dock enligt min uppfattning inga väsentliga framsteg.

Jag förstår kritiken att regeringarna varit långsamma med att implementera UNGP men de är ju långsamma med många andra viktiga frågor så i stort sett får man nog säga att arbetet gått bra. Sverige lade fram sin nationella handlingsplan som 6:e land inom EU (och världen) den 24 augusti 2015. Den finns tillgänglig på regeringens webbplats.  Det var ett arbete som tog upp min sista tid på UD och jag är stolt över att man kom i mål. Speciellt anmärkningsvärt är att vi lyckades få fram en professionell bedömning av vilka hinder som finns i det svenska rättssystemet för att ge offer kompensation (se http://www.mannheimerswartling.se/globalassets/global/dokument/promemoria-till-utrikesdepartementet.pdf). Den kommer inom kort att översättas till engelska.

Ett annat projekt som sysselsatte mig i flera år vara att ge stöd till att ta fram ett system för hur företagen skall kunna rapportera om hanteringen av deras MR-frågor. Det resulterade i ett system som organisationen Shift presenterade i London den 24 februari 2015. Sverige var största bidragsgivare till projektet. Det finns tillgängligt på www.ungpreporting.org. Vi väntar fortfarande på den andra delen av detta projekt som är hur revisionsbyråer skall kunna värdera företagens rapportering i dessa frågor.

Uppdatering sommaren 2020

På senare tid har en hel del hänt inom detta område vilket bl.a. beror på att civilsamhället satt detta först. FN:s MR-organisation i Genève har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram ett förslag om internationellt avtal. EU har liksom USA, Japan och några andra motsatt sig en sådan lagstiftning. Frankrike fronderade sedan mot EU-linjen och flera andra EU-länder är tveksamma. Sverige väntar på en utredning som Finland genomför. Ett antal företag har även skrivit ett gemensamt upprop om att internationell lagstiftning krävs. Till dessa hör 2 från Sverige; H&M och Ericsson.

Nämnas skall även som en uppföljning till rapport 5/2017 (First trial on business and human rights starts in Swedish court) att Skellefteå tingsrätt sent omsider lade fram en dom i ärendet Arica-Boliden där man frikände Boliden på alla punkter. Huvudskälet var att de skador som Arica hävdade hade drabbat de 800 käranden i själva verket visade sig hänföras till andra personer. Arica hade alltså försökt vilseleda domstolen. Arica överklagade ej heller domslutet till hovrätt.